Om att lägga ut åtel: eftersom det blivit en del debatt kring detta vill jag klargöra min ståndpunkt. Under vinterhalvåret brukar jag lägga ut trafikdödade vilda djur och även strikt veterinärbesiktat fett, något som jag licens för. Anledningen är flera. Eftersom våra skogar mer och mer ersätts av plantager blir det allt svårare för den biologiska mångfalden, många arter får svårare att klara sig särskilt vintertid. Jag bistår med viss stödmatning och som bonus kommer möjligheter att fotografera djuren. Deras beteende är helt naturligt runt åteln och de är alla asätare så födan avviker inte från det normala. Kungsörn till exempel äter allt den kommer över för att klara vintern, från möss till rådjur och tama djur. Tyvärr har de ibland en olycklig vana att söka sig till järnvägar eftersom där brukar finnas tågdödade djur och det är ganska vanligt att örnar blir påkörda av tåg när de sitter på rälsen och äter. Vi har järnväg endast 10 km från våra marker och det är inte omöjligt att min åtel räddat de omgivande revirörnarna från ett sådant öde, det har hänt några gånger att örnar blivit påkörda och dödade av tåget. Ett annat skäl är att i möjligaste mån förhindra att örnar äter slaktrester från jakt (vilket är mycket vanligt i vårt område) då detta kan innehålla splitter från blyhagel som är giftigt och kan döda en örn. Min fotoverksamhet har även bidragit till att vi kunnat rädda en del gammal naturskog från avverkning, något som blivit allt viktigare med åren.
Om att lägga ut åtel: eftersom det blivit en del debatt kring detta vill jag klargöra min ståndpunkt. Under vinterhalvåret brukar jag lägga ut trafikdödade vilda djur och även strikt veterinärbesiktat fett, något som jag licens för. Anledningen är flera. Eftersom våra skogar mer och mer ersätts av plantager blir det allt svårare för den biologiska mångfalden, många arter får svårare att klara sig särskilt vintertid. Jag bistår med viss stödmatning och som bonus kommer möjligheter att fotografera djuren. Deras beteende är helt naturligt runt åteln och de är alla asätare så födan avviker inte från det normala. Kungsörn till exempel äter allt den kommer över för att klara vintern, från möss till rådjur och tama djur. Tyvärr har de ibland en olycklig vana att söka sig till järnvägar eftersom där brukar finnas tågdödade djur och det är ganska vanligt att örnar blir påkörda av tåg när de sitter på rälsen och äter. Vi har järnväg endast 10 km från våra marker och det är inte omöjligt att min åtel räddat de omgivande revirörnarna från ett sådant öde, det har hänt några gånger att örnar blivit påkörda och dödade av tåget. Ett annat skäl är att i möjligaste mån förhindra att örnar äter slaktrester från jakt (vilket är mycket vanligt i vårt område) då detta kan innehålla splitter från blyhagel som är giftigt och kan döda en örn. Min fotoverksamhet har även bidragit till att vi kunnat rädda en del gammal naturskog från avverkning, något som blivit allt viktigare med åren.